Att vara man idag är svårt, man får inte vara hård och samtidigt inte för mjuk.
Var går gränsen för hur smörig man kan vara?
En romantisk weekend ?
Eller att bo på en romantisk herrgård och citera smörig poesi samtidigt som man känner att man är en del av arbetarklassen?
Jag personlig har fått nog, när jag är mig själv är jag för hård och elak samt okänslig men när jag försöker vara trevlig så blir det bara pretentiöst bullshit men ingen verkar förstå att det är skitsnack.
Är jag ensamen om denna övertygelse att släppa på det postmoderna samhällets halvblessyrer till ideal och förebilder och återgå till grottmans stadiet. Rockstjärnor kommer ju undan med detta beteende, de förstör hotell och anses vara mer äkta för det. Skulle jag slå sönder ett hotelrum skulle jag arersteras. Vari ligger skillnaden? Eller är det bara samhällets förväntningar som råder som pöbelns norm?
En vis man sa en gång: När idealet är estetiskt tilltalande är fascismen nära!